Bröllop

Under en strålande sol på en av de mest romantiska platserna jag någonsin sett fick då äntligen Anna och Craig varandra.

Midsommar

Midsommar kom och gick. Efter en veckas regn och rusk tittade solen lyckligtvis fram lagom till den planerade picknicken. Trevligt sällskap, god mat och sol, alla de rätta ingredienserna till en riktigt lyckad midsommar. 

Lewis med sug i blicken

En glad Lisa

Anna med vän

Yolanta, Amir och Lisa

Anders och Lasse

Lisa och mig själv

10 år senare

I dag tog jag studenten. Eller, det var i alla fall absolut sista dagen på skolan och jag lämnade in min c-uppsats. Det är nästan exakt på tioårsdagen sedan jag tog studenten sist. 10 år. Jag kan inte förstå att det har gått tio år sedan jag stod där på lastbilsflaket i spöregnet, så full av förväntningar på livet. Då hade jag också bestämt mig för att aldrig mer sätta min fot i en skola igen. Tänk så mycket som kan ändras på tio år. I dag är jag väldigt glad och stolt över att ha en BA Hons i Human Resource Management. När jag trodde att den där känslan av glädje och lättnad över att var klar inte kunde bli starkare, då blev den det. Jag hann just komma innanför dörren när det där samtalet kom, som jag hade väntat på. Jag fick jobbet. Mitt nya jobb börjar måndag den 13 juni och jag längtar.

Så kom då döden

Jag har ju vetat ganska länge nu att min farmor snart ska gå bort, ändå var jag så oförberedd när beskedet kom. Vi vet ju alla att vi alla någon gång ska dö. Vi får lära oss tidigt att inget varar för evigt. Men ändå så är det just så det känns, att människor som alltid har funnits i ens liv också alltid kommer göra det. När jag var barn skapade jag bilder i huvudet av människor runt omkring mig, det tror jag många gör, och av någon märklig anledning ser jag inte att människor åldras. De där bilderna finns kvar och liksom bidrar till att min verklighetsuppfattning blir lite skev. I mitt huvud har farmor fortfarande mörkt hår, är frisk och luktar läkerol. Fast jag vet ju att hon var sjuk och hennes hår senaste 20 åren hade ljusnat betydligt. Det kanske är därför det är så svårt att vara förberedd och att förstå det här med döden, för att bilder vi skapar i våra huvuden varken åldras eller blir sjuka.

När katten är borta...

dansar råttan på bordet! Eller hur det nu går. Jag har verkligen bävat inför den här veckan. Alla killarna har åkt till New York och jag ska vara ensam i det här stora (känns det som) huset, med bara en massa tråkiga, trista och helt jätte tråkiga studie böcker som sällskap. Men tänk så fel man kan ha. Jag älskar det. Jag kan gå runt utan kläder, kissa med dörren öppen, lyssna på hög töntig musik, kolla på filmer som gör en kär, diska kan jag göra en annan dag, och jag behöver inte dela varken choklad eller chips med någon. Plugga går också betydligt lättare när man slipper höra glada skratt från nedervåningen. Fast det där med att sova går alltid bättre när man är två tycker jag.
Det har varit dålig uppdatering här senaste månaden, jag vet, men den 3 Juni tar jag studenten och då blir det bättring.

Lisa & Lasse 30/4-2011

Saturday

Transparent

These legs could really do with a tan.

Design museum

Ett av mina favorit museum är helt klart design museet. Spelar nästan ingen roll vad det är för slags utställning, det är alltid intressant. Det tar ungefär en timma att se allt och det är precis lagom, det är tröttsamt att ta in alla intryck. Hit kommer jag ungefär var tredje månad, eller så fort det är något nytt på gång. I dag lärde vi oss mycket om typografen Wim Crouwel.

One of my favorite museum in London must be the design museum, I always find it interesting.

Last night

Beautiful Lone

Colin & me

Lewis

Pärlan

Det här är min lilla pärla som jag glider omkring på, mest på småvägar. I en storstad är ju cykel det överlägst bästa transportmedlet, men tyvärr är ju inte London gjort för cyklister. Jag känner mig fortfarande inte helt säker ute i trafiken då det oftast blir väldigt trångt mellan bilar och bussar. Det blir nog sista säsongen för den här lilla cykeln, den är för ranglig helt enkelt. Nästa cykel ska vara helt ny.

Min fina ringklocka

Still not feeling comfortable riding my bike in London traffic.

Gubb-sjukan

Den här tiden på året när solen tittar fram allt mer, så gör tyvärr gubb-sjuka män också det. Även om jag har lärt mig att hantera diverse kommentarer från okända män på gatan, i parken eller på gymmet, så är det inte alla gånger jag känner mig bekväm med att bli kommenterad. Dessa män kan delas in i olika grupper (ja, för det är endast män). De vita skåpbils männen bryr jag mig inte så mycket om, de tutar när de kör förbi och ropar oftast nåt i stil med 'hej älskling', sen har de liksom åkt förbi. Ibland kanske jag slänger upp ett långfinger och ser sur ut, men antar att det är ungefär den reaktionen de vill ha. Sen är det de där männen som kommenterar i grupp, och endast då. Gärna på långt håll. Dom bryr jag mig inte heller så mycket om. Den värsta gruppen är dom som kommenterar när dom kommer nära och när man befinner sig på en ganska öppen yta, som i en park. De kommer liksom lite för nära för att det ska vara okej på en sån stor yta, och dom gör det alltid själva, lite tyst sådär. De här kommentarerna är oftast inte lika oskyldiga och får mig alltid att känna mig obekväm. De är också de här kommentarerna som är svåra att kontra på ett smart sätt. Jag blir alltid lite paff liksom, att vuxna människor faktiskt beter sig så. I många fall tror jag det handlar om något slags makt spel, att de liksom går igång på att de kan säga förolämpande saker utan att man egentligen kan göra något. Patetiskt. Även om jag har blivit bättre på att hantera dessa situationer, och även kanske förstått att det är såhär det är, så kommer jag aldrig att acceptera detta beteende, aldrig.

Summer

I dag bjöd London på 22 grader varmt och strålande sol. Det är dagar som denna man vet varför man bor här. Hela London blommar, underbart.

Summer heat and summer bloom.

Lilla snigel akta dig

För ett par år sedan upptäckte vi genomskinliga spår på vår vardagsrums matta. Det tog ett tag för oss att komma på att det faktiskt var snigelspår. Många, långa snigelspår. En sen kväll när vi satt och kollade på tv så såg jag ju snigeln komma farande med sikte på mattan. Kanske låter grymt, men jag fångade den i en plastpåse, knöt ihop och la i soptunnan. Sedan dess har det varit snigel fritt. Till nu. Varje morgon nu är det spår på samma mattan. Vad är det på matta som lockar dit sniglarna och hur hinner dom med att göra så många spår under natten?

Det är inte snigeln på bilden som gjort spåren. Den här bor i vår trädgård.

Snail trails in the living room is not ok.

Inspiration

Fortfarande förkyld. Tråkig att vara sjuk över en helg. I veckan har jag betat av två presentationer och en uppsats som hängt riktigt tungt över mig senaste veckorna. Jag har också sökt hela tre praktikplatser. Bra vecka. I dag var det i alla fall mat dag. Vi brukar köpa mat så att vi får det hemkört sådär i slutet på veckan, så det finns mycket god frukost till helgen. I dag med maten så fick jag ett sån där litet häfte, med inspiration på mat och olika recept, som affärer brukar dela ut. Oftast åker dom direkt i soporna, men idag stod det vegetarisk special på framsidan, så tänkte att det kan ju vara värt att bläddra igenom, innan det åker i soporna. Tanken är väl ändå att man ska bli köp sugen och framför allt sugen på att laga mat, pröva något nytt. Första inspirerande receptet på mittuppslaget - makaroner med ost och skivad tomat på toppen, i ugn.

inspiration på hög nivå

Det har får mig liksom att aldrig vilja laga mat igen. Men "inspirationen" jag finner lite längre fram i häftet får mig även att aldrig vilja äta mat igen.

detta är då en 'jumbo sausage'

Är det bara jag kanske som har barnslig fantasi, eller ser detta faktiskt ut som; mos, grönkål, skit och brunsås?

Still suffering from a cold. Productive week though, two presentations and one essey ticked of the list. Also, thank you ASDA for all the fantastic food inspiration you delivered to my door today!

Hej hej hallå bloggen!

Det har varit dåligt med  uppdateringar här en längre tid nu. Anledningen; två månader kvar till examen. Har drabbats av en sån där stressrelaterad förkylning, piss, just när jag kommit igång och känner mig riktigt peppad på träning. I dag är en dålig dag; dålig hår-dag, dålig näs-dag, dålig öron-dag. Ja, allt dåligt! Hoppas, hoppas, hoppas att jag och min kropp får må bättre i morgon.

Dålig dag!

Bad update due to massive amount of uni work. I am also suffering from a cold resulting in above; bad hair, bad nose and bad ears...

En vecka senare

Men oj vad den här veckan gick fort. I dag är jag mest glad över att min motsvarande C-uppsats inte längre bara är ett tomt dokument!

My dissertation is no longer just an empty document!

Release Night

I torsdagskväll gick jag på en album release fest. En kompis spelar i bandet. De har jobbat på skivan i två år och bandet var denna kväll väldigt glada att släppet äntligen ägde rum. Förutom att det var skit varmt och skit rökigt så var det en bra kväll. Jag vet, jag låter som en gammal kärring, men det var verkligen mycket rök. Rökmaskinen gick på högvarv och jag kunde inte se de som stod bredvid mig. Stället heter Hoxton Bar and Kitchen, ett ställe jag brukade vara mycket på förut när jag bodde bara tvärs över gatan. Det var kul att vara tillbaka.

I went to a very smokey album release night on thursday night, at Hoxton Bar and Kitchen.

Practice equal Improvement

Träning ger färdighet (eller vad man säger?).

It is getting better.

Turkish food

I love Turkish food.

Window Shopping

 

Vet inte varför jag fascineras av såna här saker. Det ser bara fint ut.

Do not know why things like this fascinates me. It just looks nice.

Portobello Market

I går åkte jag till Portobello market. Har inte varit där på säkert två år. Det är alltid mysigt att åka till marknader, inte för att man alltid måste köpa något, men bara för att titta, lyssna, lukta ock känna allt. I går var dock en liten besvikelse. Den väldigt ljusa solen lurar en lite och är inte alls lika varm som den ser ut. Jag hade helt enkelt klätt på mig för dåligt och gick bara igenom hela marknaden snabbt och kall. Sen köpte jag en kaffe och åkte hem till ett varmt bad. Så fort solen värmer lite mer kommer jag göra ett nytt besök.

I went to Portobello market yersterday, have not been there in about two years. It is always so nice to visit markets, not that you always have to buy something, but just to look, listen, smell and feel everything. Yesterday though, was a bit dissapointing. I simply had not dressed warm enough so rushed through it all. I will make an other visit as soon as it get a bit warmer.

Talk

Jag skulle ha gjort ungefär hundra saker idag, men så gjorde jag bara en halv. I stället gick jag till en kompis och fikade. Det var ju meningen att jag bara skulle stanna en timme eller så, men det är så lätt att fastna i någon när man väl börjar prata om något. Det finns för mycket man kan prata om helt enkelt.

I was supposed to do about hundred things today, but only did a half. Instead I went to a friends house. I was only gonna stay for an hour or so, but it is so easy to get stuck when you start talking. There are just too many thing to talk about.

I promise...

... to write ALL my blog posts in English too from now on (although just a little shorter).

Huvudvärk

Torsdagar ger mig huvudvärk den här terminen. Det tar på huvud krafterna att ha sex timmars föreläsning på en dag. Först har jag tre timmar ´comparative  industrial relations´ följt av tre timmar ´strategic human resource management´, underbart. Det krävs att man är fokuserad, hela tiden, annars tappar man lätt sammanhanget och då blir det bara ett slöseri med tid. Kom på en klasskompis idag med att fortfarande, efter nästan tre år, tro att jag heter Kiran och kommer från Schweiz. Jag kunde inte annat än att skratta åt det, hon menade inget illa och jag kände mig inte kränkt. Det fick mig i alla fall att fundera lite över att det är ganska viktigt att det där med både namn och ursprung blir rätt. Både namn och ursprung är ju två stora delar av ens identitet, både utifrån hur jag ser på min egna identitet och hur andra uppfattar min identitet. Kiran från Schweiz kanske låter snarlikt  Karin från Sverige på engelska, men har ju verkligen en helt annan innebörd.

Efter jag hade sagt hejdå till Lone I Fredags sa träffade jag upp de här killarna på Shoreditch House. Det är ett sånt där privat ´endast medlemmar´ ställe. Töntigt tycker jag. I alla fall så är det skit fint och verkligen stället som är på tapeten i den här delen av staden.